När man pratar om pumpor finns det ett flertal olika arter och typer, men de vi är mest bekanta med är oftast de stora orangea pumporna som blir allt vanligare i hemmen under halloween i form av ljuslyktor.
Vetenskapligt namn (Latin): Cucurbita pepo
Familj: Gurkväxter (Cucurbitaceae)
Under de senaste 20 åren har den totala markyta vi odlar pumpa på här i Sverige blivit hela 15 gånger större, något som troligen kan härledas till att allt fler väljer att fira högtiden halloween där pumpan är ett traditionellt inslag. För dig som är nyfiken på att själv odla pumpa finns det goda förutsättningar för att lyckas.
I framför allt södra Sverige går det att odla direkt på friland från maj månad, men du får större chanser att lyckas med din pumpaodling om du väljer att förkultivera den inomhus först.
Du kan gott och väl skörda efterhand som frukterna utvecklas, vilket brukar vara från juli månad och framåt. När man plockar av frukterna från växten stimuleras dessutom fruktsättningen. Om du har för avsikt att lagra frukten ska du tänka på att kapa av den så att en bit av skaftet följer med också. Mogna pumpor kan du förvara några månader, så länge du har dem i ett svalt utrymme.
Inom pumpasläktet finns många olika varianter, såsom skruvhalspumpa, spagettipumpa och ollonpumpa. När man sedan talar om sorter finns det en del sortgrupper som pumpan dessutom delas in i. Inom gruppen pajpumpor kan man exempelvis hitta såväl vinterpumpor för hushållsbruk som några av de så kallade halloweenpumporna. Där finns även märgpumporna, som förr brukade användas till att sylta pumpa i ett sötsurt och välkryddat lag.
Orange pumpa kallas även för ”höstens guld”. Men vad det gäller frukten så finns oerhört många varianter, både i form, färg och storlek. Inom matlagning är det särskilt pumpapaj och rostade pumpafrön som gemene man känner till.
Den stora orangea frukten som vi är vana att se runt halloween är en fantastisk ingrediens att laga till såväl paj, soppa och kakor med. Det vanligaste är också att man rostar pumpakärnorna i ugnen, men det går faktiskt lika bra att göra även med själva fruktköttet.
Förutom att de små prydnadspumporna fungerar som dekoration i många hem så är det kanske allra särskilt traditionerna runt halloween som pumpan används för i dekorativt syfte.
Traditionen bakom "Jack-o-lantern", som man kallar dessa pumpabaserade ljuslyktor, kommer från en irländsk sägen om en smed som hette Jack som dömdes till att förbli en osalig ande på jorden efter att ha haft dispyter med djävulen, och blivit nekad inträde till himmelriket. Sägnen säger att Jack till slut fick en lykta av djävulen för att kunna leta sig tillbaka till jordelivet igen, genom helvetets mörker – och det är denna lykta som vi än idag karvar fram lagom till halloween. Lyktan ska då ha bestått av glödande kol som placerades i en kålrot, varför vi i vår tur karvar ur pumpan för att sedan placera ett ljus i den.
Även om sägnen kommer från Irland är det genom immigranter som tog sig till USA som historien fick ett så starkt fäste att det framöver också skulle bli en del av det årliga halloweenfirandet. I Sverige har inte traditionen med halloween firats förrän under slutet av 1900-talet, men idag är det en allt mer vanligt firad tradition även bland svenskar.
Sitt ursprung har pumpan i södra Nordamerika där den används i närmare 10 000 år, redan av den amerikanska ursprungsbefolkningen. Historiskt har man använt sig av pumpan för såväl matlagning som i prydnadsform, men det finns en del pumpasorter som man dessutom har använt för att tillverka skålar, musikinstrument och annat med.
Till Europa ska pumpsläktet ha kommit runt omkring 1500-talet, men det dröjde till 1800-talet innan den fick någon form av status inom matlagningen, och då var det i första hand squashen som började användas.
Läs också:
Du är här:
